Så fungerar Inflation

Hur snabbt priserna stiger beror på flera olika faktorer. I högkonjunktur stiger priserna oftast snabbare än under en lågkonjunktur. Anledningen är att efterfrågan på varor och tjänster är högre i en högkonjunktur. Priserna kan också stiga eller sjunka när utbudet av en vara eller tjänst ändras.// Ett tydligt exempel är priset på el i Sverige. Om det har varit gynnsamma förhållanden för elproduktion med bland annat god tillgång till vattenkraft kommer utbudet att vara stort och priserna kommer att kunnas hållas låga. Skulle vattenmagasinen i stället sina, kommer utbudet att minska och priset därmed öka.

Riksbanken och reporäntan
Ett av Riksbankens huvuduppdrag är att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken har valt att tolka detta som att inflationen ska hållas på en stabil nivå på omkring två procent. I praktiken innebär detta att inflationen ska tillåtas pendla mellan en och tre procent eftersom det ska finnas ett toleransintervall. Anledningen till varför inflationen ska hållas låg och stabil är för att en låg och stabil inflation anses skapa goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Framför allt är det företagens möjlighet att planera långsiktigt och hushållens förväntningar man tar sikte på.

Riksbanken kan påverka inflationen genom att höja eller sänka styrräntan, reporäntan. Emellertid tar det ganska lång tid innan ränteändringar får effekt, så det krävs ett långsiktigt arbete och ett framåtsyftande perspektiv.

SCB och Konsumentprisindex (KPI)
SCB mäter inflationen (KPI) varje månad och genom SCB kan man också ta del av historisk statistik över inflationen. Vad som ingår i den korg med varor och tjänster som utgör KPI avgörs av hushållens ekonomiska aktivitet och hur mycket hushållen köper av vissa varor och tjänster. En vara eller tjänst som hushållen köper mycket av får en större vikt i korgen än en vara eller tjänst som hushållen köper lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av.

Vad ingår i Konsumentprisindex (KPI)
Det kan vara intressant att känna till vilka grupper av produkter och tjänster som SCB räknar med när man tar fram KPI.

Här är en förteckning av grupperna.

• Livsmedel
• Alkohol och tobak
• Kläder och skor
• Boende
• Hushållsvaror (till exempel möbler)
• Hälsovård och sjukvård
• Transport
• Post och telekom
• Kultur och rekreation
• Restaurang och logi
• Diverse

Att notera är att fastighetspriser inte inkluderas i KPI (gruppen ”Boende”). Ökande/sjunkande fastighetspriser fångas ändå upp genom att SCB räknar in hyror och räntekostnader.

Så påverkas vi som låntagare
Vi som konsumenter och låntagare påverkas förstås av inflationen och av att Riksbanken gör förändringar i reporäntan. Om Riksbanken behöver dämpa en framtida inflation sker en höjning av reporäntan. Bankernas utlåningsräntor följer reporäntan, vilket innebär att en höjning leder till minskad investeringsvilja och minskad konsumtion. Det minskar också det allmänna efterfrågetrycket och så småningom även inflationen. En höjning av reporäntan kan så att säga kyla av ekonomin för att undvika överhettning under en högkonjunktur.

Om Riksbanken bedömer att inflationen håller på att bli för låg kan reporäntan sänkas, vilket bidrar till att marknadsräntorna sjunker. Det får i teorin till följd att människor får en ökad vilja att konsumera och investera. Det blir ökade tillgångspriser, ökad belåning, ökad produktion, men också ett ökat inflationstryck, ett ökat tryck uppåt på den allmänna prisnivån.
På så sätt kan en sänkt reporänta fungera som stimulans i en lågkonjunktur. En räntejustering får full effekt först efter ett till två år, vilket gör att det som styr Riksbankens beslut inte är dagens inflation, utan den inflationsnivå som förväntas vara om cirka två år.

Text uppdaterad: 2015-06-29