Riksbankens funktion

Det är inte många som har svart på vitt på vad Riksbanken har för roll i samhället. De flesta har hört talas om Riksbanken, inte minst när det handlar om räntor och bolån, men vilken är egentligen Riksbankens funktion?

Precis som i övrigt när det gäller ekonomi och finanser är det inte helt enkelt att ge ett kort (och framför allt lättbegripligt) svar på den här frågan. I grunden är dock Riksbanken en bank, ungefär som en vanlig affärsbank. Den stora skillnaden är att Riksbanken är Sveriges centralbank. På så sätt kan man säga att Riksbanken är statens bank. Samtidigt är Riksbanken en myndighet, inte under regeringen utan under riksdagen. På så sätt kan vi medborgare garanteras att Riksbanken styrs på ett demokratiskt sätt.

Som statens bank ansvarar Riksbanken för flera funktioner. Först och främst har Riksbanken ett så kallat sedelmonopol. Det är bara myndigheten Riksbanken som har mandat att beställa nya sedlar och mynt som ska fungera som lagliga betalningsmedel i Sverige. Även villkoren för cirkulationen av kontanter ligger på Riksbankens bord.

Därutöver har Riksbanken uppgifterna att ”värna om prisstabilitet och finansiell stabilitet”. Dessa begrepp kan låta lite komplicerade, men egentligen är det ganska enkelt. I riksbankslagen, som ställer upp riktlinjerna för Riksbankens verksamhet, kan man läsa att myndigheten Riksbanken ska upprätthålla ett fast penningvärde. Vad det betyder är att det inte ska uppstå större värdeförändringar i kronans värde från tid till tid, eller med andra ord, att inflationen ska vara låg. Riksbanken anser att en stabil inflation på ungefär två procent, mätt mot den årliga förändringen av KPI (konsumentprisindex) är optimal.

Begreppet ”finansiell stabilitet” handlar om att de finansiella marknaderna ska fungera på rätt sätt. Uppdraget från riksdagen är att Riksbanken ska ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende”. Om man ser bakom fikonspråket handlar det främst om att de som står för den huvudsakliga in- och utlåningen samt erbjuder tjänster för transaktioner, det vill säga affärsbanker såsom Nordea och Swedbank, ska vara motståndskraftiga mot störningar. Kort sagt ska medborgare och företag helt enkelt kunna lita på bankerna.

Hur var det nu med räntan? Vilken funktion har Riksbanken när det gäller ränteläget? Jo, i korthet gäller att det är Riksbanken som sätter den så kallade reporäntan. Reporäntan är ett verktyg för att styra penningmängden i samhället. Om Riksbanken misstänker att inflationen kommer att gå över respektive sjunka under tvåprocentsmålet använder man reporäntan för att kyla av respektive stimulera ekonomin. Ju högre reporänta desto dyrare blir det för affärsbankerna att låna pengar av Riksbanken. I förlängningen betyder det att bolån, konsumtionslån och företagslån blir dyrare. Ju lägre reporänta, desto billigare blir det att låna.

Du kan läsa mer om Riksbanken och dess roller på Riksbankens webbplats (http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Riksbankens-roll/).